10:47:47
En månad till beräknad då!
Vi var till barnmorskan jag och mamma igår. Blodtrycket var bra, 110/60, sockret var bra 5,7 (mamma hade smakat lite smet på dagen när hon bakade en chokladtårta men det märktes ju knappt å gott var det.) +13kg i viktuppgång från första invägningen och 118 i järnvärde. Min puls låg på 136.
Men när snälla tant Elisabeth skulle mäta mammas SF-mått, längden från blygdbenet till livmoderns topp så la hon pannan i djupa veck. Hon mätte flera gånger och funderade. Förrförra gången var det 30cm, förra gången 31cm och nu bara 32cm. Min tillväxtkurva verkar alltså ha planat ut och det är ju inte bra. Mammas mage har bara växt 2cm på 6veckor, det är ungefär 4cm för lite... Så för att vara på den säkra sidan så ska vi till specialistmödravården idag och kolla upp allting igen. Pappa och Mormor jobbar båda två, men Farmor kunde komma. Himla skönt att slippa gå dit själv.
Sen så har mamma fortfarande sammandragningar och brännande smärta och det ville dom också kolla upp. Är jag på väg ut kanske? Jag låg då med huvudet neråt igår, ruckbart, inte fixerat. Nu har jag hoppat och studsat runt i magen på morgonen, men inte så konstigt då mamma spelar Lars Winnerbäck för mig, då måste man ju bara dansa!
Håll tummarna för att det går bra på sjukhuset idag för mig och mamma. Särskilt för mig.
20:50:48
Börjar kännas nu...
Mammas svanskota känns som att den är i tusen bitar, benen värker och fötterna spränger. Ja, det verkar vara jättemysigt det där med att ha en sån liten som mig i magen... Tur att jag kommer ut snart.
Igårkväll och i natt mådde mamma jätteilla, lite lurt att det var nån slags magsjuka på g men idag har jag gått med på all mat mamma ätit och inte returnerat nån så det var bara igår jag var lite missnöjd. För mycket fett och socker men på tok för lite grönsaker, vatten och nyttigheter. Då får mammsen det i retur, på en gång!
Annars har vi flyttat mormor i helgen, eller vi och vi. Jag och mamma har hjälpt så gott vi kunnat, pappa har stått för slitgörat. Så nu bor mormor i ett jättefint hus med nästan hur mycket plats somhelst runt omkring som jag ska få leka och härja på så småningom, utan att nån bil kommer för nära mig. Skönt!
Nu ska jag och mamma vila, mammas rygg känns som att den håller på att gå av. Ska bli skönt både för mamma och mig att få bli livnärd på utsidan av mamma istället för inuti henne. För mamma har det tungt och jag har det trångt, så det är väl dags att titta ut snart. Har inte bestämt mig för när än, men jag hittar nog på nåt.
När tror du att jag kommer till världen?
22:27:39
Varit på ultraljud igen...
Efter att vi var in till förlossningen där när mamma hade så ont så ville dom kolla upp mig och magen en gång till. Den gången sa dom att det var för mycket fostervatten, nu var det helt okej. Jag tror att den första läkaren svamlade. Nåväl, det är ändå ingenting som mamma kan göra nåt åt men skönt nu att det är som det ska.
Tillväxten fungerar också som den ska, jag får den näring jag behöver från moderkakan och det är ju himla bra. Annars hade dom varit tvungna att plocka ut mig tidigare och än trivs jag ju ganska bra i mammas mage så jag vill nog stanna här ett tag till.
Jag vägde 2286g nu så jag har ju ungefär gått upp 400g på två veckor och det är ju som det ska. Så här sista veckorna lägger bäjbisarna på sig 200g/vecka så det är ju helt normalt. Tant doktorn tippade att jag kommer att komma ut till mamma och pappa på en matchvikt av 3400g, inte mer och inte mindre. Ni får väl se... Inte nå större tycker mamma att jag behöver vara. "Tänk på mitt stackars sköte" säger hon. Pyttsan, nu är det jag som bestämmer. Inte mamma.
Farmor fick följa med oss den här gången till doktorn, pappa och mormor jobbade båda två så det var ju himla bra att farmor kunde komma med. Men lite får man retas tycker jag, höll händerna för ansiktet och ville inte ge farmor en tjuvkik av mig. Näe, det får hon se sen om nån vecka eller så.
Jag har jättelånga ben sa tant doktor! Huvudet låg neråt som det ska inför förlossningen, ett ben rakt upp under mammas revben och det ena hade jag vikt upp över mig. Inte konstigt att mamma tycker att det sparkar både uppe och nere, himla kul tycker jag att det är att gymnastiksera så att hela magen hoppar och mamma tappar luften. Ojoj, jag har mycket djävulskap att utöva på pappa sen så mycket som jag har härjat med stackars mamsen hittills...
Tjillevippen!
19:12:31
Hälsat på barnmorskan igen...
Pappa kunde faktiskt följa med den här gången, han fick flexa ut en timme tidigare från jobbet så nu fick han följa och höra mig live.
Hjärtljud: 134 (Har sjunkit från 158 när dom lyssnade första gången, sen ner på 148 och 142 men det är helt ok!)
Blodtryck: 100/60
Blodvärde: 118 (Lite lågt så pappa köpte blodpudding när vi var och handlade som han ska tvinga i mamma.)
Blodsocker: 4,7
Urinprovet var helt blankt det med, inga spår av äggvita eller andra dåligheter. Det är bra, sålänge det är blankt finns det inga tecken på havandeskapsförgiftning och det vill vi verkligen i-n-t-e ha...
Skönt att alla mammas prover var bra. Helt perfekta faktiskt!
Tant Elisabeth tyckte att det kändes som att jag låg i säte, alltså med rumpan ner och inte huvudet. Men än finns det ju lite plats kvar för mig att snurra runt på. Mamma ber, säger snälla saker och försöker muta mig att lägga mig med huvudet ner och stanna så. Vi ser väl hur jag gör. Annars blir det vändningsförsök. För föda i säte, det har mamma gjort klart för mig att hon inte gör. Det tyckte inte barnmorskan heller, isånafall blir det nödutgången. Men jag hinner ju snurra runt än, om jag vill förstås... Busbäjbis det är jag det!
15:16:57
Jag mår bra!
I tisdags vaknade mamma och grät. Hon hade så ont i magen stackarn. Sen på morgonen mådde hon jätteilla och kallsvettades. Barnmorskan tyckte definitivt att vi skulle åka upp på förlossningen och få en ordentlig undersökning. Ifallatt.
Pappa kom hem blixtsnabbt från jobbet och lika fort var vi på sjukhuset. Med tårar i ögonen blev mamma uppkopplad på en CTG-kurva och fick lämna några prover, både blod, urin och trosskyddsprov. Ifall att det hade börjat sippra fostervatten. Mammapanik.
Efter en timme med CTG-kurva där man ser både min och mammas puls, mammas sammandragningar och mina sparkar kopplades vi från den mackapären. Då var jag less vill jag lova! Sista halvtimmen retades jag med pappa och smet hela tiden så att dom tappade mitt hjärtljud. Pappa jagade efter med den lilla manicken och till slut fick jag ge mig så pappa vann och dom kunde se mina hjärtljud igen.
En gynundersökning konstaterade att det är varken blod eller vätska på gång -SKÖNT!
Ett ultraljud visade att jag väger 1,9kg och att alla mina organ ser toppenfina ut. Jag växer som jag ska, världens bästa bäjbis är jag ju! Mamma och pappa frågade snälla tant doktorn om dom kunde få med sig en bild hem. Det fick dom, eller snarare ett fotografi än en bild. 3D slog doktorn på och där visade jag mitt lilla ansikte för dom. Oj vad det värmde i mammahjärtat och i pappahjärtat. Jag har pappas näsa och mammas sur-mun. Världens snyggaste bäjbis är jag, men det visste du väl redan morfar?
Förra veckan hos barnmorskan sa hon att mamma hade väldigt lite fostervatten, nu sa doktorn att det är på gränsen till för mycket fostervatten. Det är ingenting mamma kan göra någonting åt, bara att fortsätta att ta det lungt och låta mig växa i lugn&ro. Börjar dra ihop sig nu, jag börjar på min 34e vecka imorrn...
12:51:42
Vecka 33!
Ja nu går det med en rasande fart. Vecka 33 börjar vi på idag, bara ungefär 50 dagar kvar nu tills det är tänkt att jag ska titta ut.
Jag sparkar och lever om jättemycket i mammas mage fortfarande, än finns det lite plats kvar. Barnmorskan sa att jag är inte jätteliten och inte jättestor, helt perfekt alltså! Såklart jag är perfekt, vad trodde hon?
Farmor gav mig en speldosa, jag har inte sett den än men mamma säger att den är jättefin. Farbror Ludwig hade den när han var liten. Den spelar Imagine med John Lennon och snurrar på en mobil med mjukisdjur. Mamma spelar en snutt för mig varje kväll, då dansar jag i magen. Han verkar bra den där Lennon.
17/7 spelar Boppers, 30/7 spelar Winnerbäck. Måntro om vi kan gå på nåt av dom jag, mamma&pappa... Helst har jag ju nyss kommit ut då. Börjar bli enformigt här i magen, men himla varmt och mysigt ändå.
14:23:59
Hoppar studsmatta?
Iallafall på insidan. Jag tumlar runt runt och magen hoppar åt alla håll och kanter.
Mest tycker jag om att trycka ut magen åt höger, så den är som störst på den sidan av vad som en gång var mammas navel.
I natt har jag hållit mamma vaken en hel timme av allt mitt busande. Men jag måste ju träna och gymnastisera så att jag är i topptrim när jag snart kommer ut till världen. Det är ju inte så länge kvar nu, snart kommer jag!
