Hej Morfar! (och alla andra nära och kära förstås.)

Ja idag är det den 30e, 30e nästa månad då är jag beräknad. Tanterna på sjukhuset har räknat och mätt att jag ska titta ut just den dagen. Återstår ju att se. Men en sak är då säker, det börjar då v-e-r-k-l-i-g-e-n närma sig nu!

Vi var till barnmorskan jag och mamma igår. Blodtrycket var bra, 110/60, sockret var bra 5,7 (mamma hade smakat lite smet på dagen när hon bakade en chokladtårta men det märktes ju knappt å gott var det.) +13kg i viktuppgång från första invägningen och 118 i järnvärde. Min puls låg på 136.

Men när snälla tant Elisabeth skulle mäta mammas SF-mått, längden från blygdbenet till livmoderns topp så la hon pannan i djupa veck. Hon mätte flera gånger och funderade. Förrförra gången var det 30cm, förra gången 31cm och nu bara 32cm. Min tillväxtkurva verkar alltså ha planat ut och det är ju inte bra. Mammas mage har bara växt 2cm på 6veckor, det är ungefär 4cm för lite... Så för att vara på den säkra sidan så ska vi till specialistmödravården idag och kolla upp allting igen. Pappa och Mormor jobbar båda två, men Farmor kunde komma. Himla skönt att slippa gå dit själv.

Sen så har mamma fortfarande sammandragningar och brännande smärta och det ville dom också kolla upp. Är jag på väg ut kanske? Jag låg då med huvudet neråt igår, ruckbart, inte fixerat. Nu har jag hoppat och studsat runt i magen på morgonen, men inte så konstigt då mamma spelar Lars Winnerbäck för mig, då måste man ju bara dansa!

Håll tummarna för att det går bra på sjukhuset idag för mig och mamma. Särskilt för mig.