Hej Morfar! (och alla andra nära och kära förstås.)

Jadu morfar, vecka 18 och nu händer det grejer. Snart är vi halvvägs. Ja, för pappa är ju i allra högsta grad också gravid. Han har faktiskt lite mer cravings än mamma. Godisgodispopcorn... Mamma äter mest apelsiner.

Nu är jag känslig för ljus. Jag griper med händerna, sparkar, suger på tummen och spretar med tårna. Mina blivande tänder utvecklas redan bakom knopparna som är färdiga för mjölktänderna. (Hoppas att jag slipper mammas och gammelmormors gener för tänderna.) Bröstkorgen rör på sig när jag andas, men det är inte luft i lungorna utan fostervatten då såklart.

Om jag är en tjej, så är mina äggledare och livmoder redan på plats. Är jag däremot en kille så är mina yttre könsdelar mycket tydliga. Mamma och pappa vill helst inte veta vad jag är innan vi ses på BB. Då ska jag överraska minsann!

Benen till innerörat, de som alla ljud passerar genom, dom har förkalkats och är hårda nu. Nervbanorna till hörselcellerna utvecklas för fullt, så nu hör jag! Jag lär mig fort att känna igen ljud som mamma och pappas röst och mammas hjärtslag. Men jag blir rädd för höga och plötsliga ljud så nu blir det inga smällare, skjutbanor eller mammas jobb då såklart.

Just ja, jag och mamma har ju gjort första dagen på nya jobbet idag. Det gick himla bra, lungt&skönt. Vi knapprar lite på datorn, promenerar runt på bangården och inventerar vagnar och påtar på. Det blir nog bra, kanske mamma kan jobba ända tills jag är färdiggräddad! Inte så länge kvar nu. 22veckor ungefär. n

Hej Morfar,

Imorrn ska mamma (och jag då såklart) börja jobba igen. Vi har varit hemma i nästan två veckor, såå skönt har det varit att ha mamma helt för sig själv. Att hon har kunnat äta direkt jag kurrat i magen, kräkas på en toa och inte ut från ett lok och sen har vi vilat jättemycket.

Mamma blev ju omplacerad till slut, skam den som ger sig. Tur att hon är tjurig min mamma. Så imorronbitti ska vi (ja, jag måste ju fortfarande följa med överallt) åka till malmbangården här i stan där vi ska styra upp papprena och sköta allt datajobb så att farbröderna där kan koncentrera sig på att bygga tåg och slippa sitta och knappra på datan.

I helgen har jag, mamma, pappa, morbror och mormor varit på Buddy Holly. Musikalen alltså. Det var jättebra! Jag bubblade runt där i mammas mage när Brolle sjöng. Sen åt vi gratis grillbuffé för att mormor är lika tjurig som mamma och inte ger sig när hon vet att hon har rätt. Så Coop Arena fick minsann bjuda på mat för 1000:- för att dom gjorde bort sig och missade våran bokning. Du kan tro att vi åt morfar! Gratis är ju faktiskt gott.


Igår så blev jag ju även en vecka äldre. Nu är jag hela 17 veckor gammal! Men mamma räknas vara i vecka 18 idag. Alltså vecka 17+1. Bökig räkning det där. Snart är det iallafall halvtid för oss, nu går det undan ska du få se. Ojoj vad jag växer ska du veta.

Hej Morfar,

Nu var det ett tag sen jag skrev till dig igen. Men idag har det hänt grejer serru!

Jag, mamma och pappa var till doktor Aina och sen till barnmorska Elisabeth. Snälla tant doktor hon förstod mammas bekymmer med jobbet och lilla jag så hon sjukskrev mamma i tre veckor till att börja med.

Barnmorskan stack mamma i fingret (stackars mamma, hon hatar verkligen att bli stucken...tror att jag ska ta med mig pappa när jag ska vaccineras, mamma går ju inte att lita på i sånadär situationer med nålar heller.)
Ur blodet som klämdes fram ur mammas finger kunde barnmorskan se att mammas socker är okej, men inte hennes blodvärde. Det var 116, sist vi var där så var det över 150 så det har sjunkit rätt rejält. Men det är inget farligt morfar, mamma fick knata ner till apoteket och köpa järntabletter så kanske det rätar till sig och mamma kanske blir lite piggare dessutom och slipper den där himla huvudvärken.


Pappa spelade in mitt hjärtljud med telefonen, äntligen blev jag lite mer verklig för han också. Det enda han märker av mig annars är ju mest mammas gnäll. Men nu fick dom höra mig, oj vad glada dom blev!

Hej Morfar,

Du ska bara veta vad jag växer! Det är är vecka 16 för mamma, hon väger 67,5kg nu och magen börjar puta rätt bra. Du ska få se en bild nån dag, i veckan om du har tur och om mamma ids.

Nu ska du få höra vad jag hittar på den här veckan.

Jag kan hålla huvudet upprätt och rynka på pannan, öronen ja dom sitter äntligen på rätt plats. Jag dricker fostervattnet och pinkar ungefär var 45e minut. Armar, ben och alla leder är färdigbildade och funkar förhoppningsvis som dom ska. Skelettet hårdnar och nerverna svarar på hjärnans signaler, jaa nu funderar du allt på vad lilla jag ligger och funderar på hela dagarna!

Men okej, jag ska säga så du slipper fundera. Jag funderar inte så mycket, har inte så mycket att fundera på än. Däremot så sparkar jag massor och slår volter och rullar runt!

Mamma har faktiskt börjat känna mig, bubblor (näe, det är faktiskt inte pruttar hon känner för en gångs skull), kolsyra, fjärilar... Finns många sätt att försöka förklara, men mamma hon känner mig. Att jag sprattlar för fullt, mysigt värre. Snart ska jag börja sparka hon under revbenen tror jag, då är jag inte så mysig längre utan en retsticka!

Näe du morfar, nu ska jag och mamma lägga oss i soffan och titta tv med mormor. Krampådig!

Hej Morfar,

Idag har jag och mamma varit på Ikea med tant Sofia och tant Linda. Mamma har haft rätt så ont i ryggen och svanken sen igår. Det är nog lilla jag som är där och bråkar igen. Idag när vi var på Konsum blev mamma panik-pinknödig med, men bara ett litet tag sen tyckte jag att jag hade retats färdigt och slutade trycka på mammas pinkblåsa så hon klarade sig ända hem och slapp pinka ute i en snöhög. Nog för att hon gör det varje dag på jobbet, men när hon är ledig kan hon väl få gå på en riktig toa då...

Ikea var skoj, men dom tre saker som mamma hade tänkt köpa var slut. Liiiite irriterande, så det blev lite värmeljus och nya mattor till toan istället.



Mamma har förresten hittat en jätterolig sida på internet med en massa onödiga och ytterst nödvändiga prylar, dom den här söta blåa vännen på bilden. Den ska få bo på tvättstället så att mamma och pappa blir lite bättre på att använda tandtråd. Dom slarvar rätt bra med det annars så det kanske blir ändring på torpet nu! Söt är den då.

Bluebox.se där finns den här lilla rackaren!



Pappa, han har varit och kört skoter idag med morbror. Pappa träffade ett träd i skogen som han aaaabsolut skulle köra på och knäcka frontbågen mot. Himla klantigt, jag kommer bli mycket proffsigare än han på att köra när jag blir stor nog. Å vet du morfar, båda handskydden gick paj med. Ja jag säger då det, klantig och himla oskicklig var han idag pappsen.


Imorrn är mamma ledig, men sen börjar hon jobba 0137 natten mot tisdag. Inge kul alls att kliva upp då tycker jag, brukar vara rätt grinig när mamma kliver upp den tiden. Men det är väl inte så mycket att göra, har ju inget större val än att följa med...

Hej Morfar,
I veckan har det varit lite torka på bloggandet, men all mammas energi har gått åt till att först och främst jobba hurmycketsomhelst och sen bråka med sin chef.

Jag och mamma vi ska ju inte jobba så länge är tanken då mamma redan får ont när hon lyfter och så. Mammas jobb är ju väldigt tungt också så för varje vecka som går blir det ju bara jobbigare och därmed farligare för oss.

Men mammas chef, han tycker inte att han ska fylla i ansökan om havandeskapspenning för mamma är ju inte förbjuden att jobba som han säger. Näe, kanske inte. Men hon får inte en utbildning som var tänkt just på grund av mig så förbjuden är hon ju till hälften. Och när företaget inte har någon annan tjänst att erbjuda heller så är ju en sjukskrivning enda alternativet till slut. Men mamma är inte sjuk!!! Det är ju bara lilla jag som ställer till det...

Mammas chef stod i fikarummet och skrek åt hon inför en massa kollegor att hon visste minsann vad det var hon gav sig in på när hon skrev på anställningskontraktet. Men hallåååå, jag ska ju komma ut om 24 veckor så det är ju inte en livslång omplacering det handlar om. Om han dessutom hjälper mamma handlar det bara om ett fåtal veckor hon behöver någon slags inre tjänst. Företagen är dessutom skyldiga att erbjuda det. Nu har mamma iallafall ringt facket, händer det ingenting till veckan så tänkte mamma ringa chefens chef och begära ett möte med han. Ingen ska minsann stå och skrika åt min mamma i fikarummet inför hennes kollegor! Det gjode väldigt ont i mammas hjärta, för ur hans argumentationer kunde alla i fikarummet förstå att mamma får minsann skylla sig själv som är gravid. Men jag då, jag som är liten? Mig tänker minsann inte det där rövhålet på, eller mammas hälsa. Så nu tar det snart hus i helvete som mamma säger för det här tänker hon inte finna sig i.

Nu ska vi och köpa kläder jag och mamma för jag växer ur alla hennes kläder. :)